Halt betydelse

Ordet Halt på svenska kan översättas till avbruten, stannande eller hindrad. Det används ofta för att beskriva något som har stoppats plötsligt eller något som inte längre kan fortsätta som vanligt.

Exempel på användning

• Under vintern blir vägarna ofta halt.
• Skylten varnade för halt golv.
• På grund av halkan körde bilen in i ett träd.
• Det är viktigt att vara försiktig när det är halt ute.
• Halt väglag kan leda till trafikolyckor.
• Herrarna gled omkring på det hala golvet.
• Att använda dubbdäck minskar risken för att sladda på hala vägar.
• Bussarna körde långsammare på grund av det hala väglaget.
• Barnen tyckte det var roligt att åka skridskor på den hala isen.
• Polisen varnade för halt på bron efter snöfallet.

Synonymer

• Ändrad
• Krökt
• Ofullständig
• Lame
• Vaklande

Antonymer

• Frisk
• Oskadad
• Oskadlig
• Hel
• Intakt

Etymologi

Ordet Halt härstammar från fornsvenskan halt, som i sin tur har sitt ursprung från fornnordiskans halt som betyder ofullständig eller bristfällig. I dagens svenska används ordet halt främst för att beskriva något som inte fungerar korrekt eller är skadat, såsom en haltande person eller ett haltande fordon.

Knep • Episk • Konstgjord • Hesitera • Tillkomma • Bigot • Girig • Frenetisk • Tjata • Era •