Fumla betydelse

Ordet fumla på svenska betyder att göra något klumpigt eller klumpigt, ofta i samband med att tappa eller handskas med något på ett oskickligt sätt. Till exempel: Jag fumlade med nycklarna och tappade dem på marken.

Exempel på användning

• Det är lätt att fumla när man är nervös.
• Jag brukar fumla med att knyta mina skor.
• Hon fumlade med nycklarna i väskan.
• Var försiktig så du inte fumlar bort din plånbok.
• Det är lätt att fumla bort viktiga dokument om man inte är noggrann.
• Vi fumlade med att sätta upp tältet i regnet.
• Det är vanligt att fumla med tekniska prylar när man inte är van.
• Att fumla med mobiltelefonen när man kör bil är farligt.
• Jag såg hur han fumlade med att öppna förpackningen.
• Hon fumlade bort sina glasögon och kunde inte hitta dem.

Synonymer

• Tafsa
• Klåpare
• Tafsare
• Klåfingrig
• Tafsig

Antonymer

• Hålla ordning
• Sköta
• Pricka in
• Ta på

Etymologi

Ordet fumla härstammar från det fornsvenska ordet fymbla, som i sin tur tros ha sitt ursprung i det germanska ordet fumblijan. Ursprungsbetydelsen av ordet är att handla klumpigt eller klumpigt och oförskämt hantera något, vanligtvis i betydelsen att tappa något eller ha svårt att hantera det på ett smidigt sätt. Ordet används fortfarande på svenska för att beskriva en klumpig eller oskicklig handling.

Stilart • Argot • Jordlott • Atrier • Galt • Knep • Pleijel • Strula • Strula •